Första dalupproret, del 12
Slottmassakern i Kalmar
Knektarna som vägrat uppge slottet avrättas.
Efter en tids belägring intas i juli 1525 Kalmar slott av kung Gustav Ericsons trupper. Men vänta – Kalmar slott erövrades väl redan under Befrielsekriget 1523? Jo, men som vi beskrivit i bloggen så har det under 1525 skurit sig rejält mellan slottets tidigare lojale herre, Berend von Mehlen och kung Gustav Vasa. Från misstro till öppen konflikt. Kungen misstänker ju von Mehlen för att intrigera med både Sören Norrby, Stureätten och i värsta fall – upprorsrörelsen i Dalarna. Berend själv har visserligen vid denna tid själv flytt slottet men givit order om att de inte får öppnas för någon än honom själv. Slottsbesättningen håller löftet och vägrar öppna portarna ens för manskapet som tillhör Sveriges kung. En trohet som kommer att stå dem dyrt.
Slottet belägras först och attackeras av kungens teupper under Arvid Västgöte. När slottet till slut intas så avrättas ett 60-tal personer ur manskapet på kung Gustav Erikssons befallning, de flesta troligen tyska landsknektar. ”Blev så mesta parten av dem halshuggna”, skriver Peder Swart. Vissa källorna anger upp emot 100 avrättade, alltså lika många som i Stockholms blodbad.
Dessa knektar torde ha haft mycket lite att göra med upprorsrörelsen i Dalarna. Men kung Gustav Vasa slår ned allt motstånd, var han än ser det. Det är enda chansen att bli kvar vid makten.
Kungen beskriver händelsen i brev som går ut till allmogen i hela riket. I det beskriver han Berend von Mehlens förräderi, och folket uppmanas ”att I eder utav sådana onda stämplare icke låter förföra eder själva och menige riket till evinnerlig stor skada och fördärv. ”