Första dalupproret, del 9
En herredag mot upprorshärden
Detalj ur målning av Carl Gustav Hellqvist 1883.
Den 7 maj 1525 inleds en herredag i Västerås. Till mötet har kungen kallat rådet, frälset, köpstäder och häradsrätter. Herredagen kan således sägas likna en riksdag men syftet är inte att odla nån demokrati primärt. Istället är herredagen kungens sätt att hantera bullret i Dalarna.
Redan i kallelsen till mötet har kungen förklarat sig villig att avsäga sig styrelsen av landet om mötet inte kan ge honom sitt förtroende. Kungen upprepar erbjudandet inför mötesdeltagarna men herredagen ber honom att bli kvar på tronen och lovar honom stöd och trohet.
Med herredagens stöd i ryggen tar nu kung Gösta itu med upporsrörelsen i Dalarna. Han skriver i brev att han inte kan tro att hela Dalarna står bakom det hotfulla uttalandet. Istället, menar kungen, är det några okloka män som låtit sig förföras av Peder kanslers (Sunnanväders) ord. Han uppmanar dalafolket att visa fortsatt trohet så att han inte ska behöva hitta andra utvägar med dem.
Det kan låta milt men kungen kommer ta itu med de upproriska var och en; klostren, kyrkan och allmogen i Dalarna. Och konfiskationerna och beskattningen av kyrkan fortsätter.